För fem år sedan, 2018, var första gången jag gav mig på den här sträckan. Nu blev det äntligen av igen efter flera års längtan. Och denna gång genomfördes vandringen.
Klevberget och Hallstad ängar behöver inte närme presentation. Dessa passerades med fröjd.
Någonting som förvånade med vandringen var att någonting på marken krälade. Först trodde jag att det var flugor, men vid en vattenpaus jag kunde ta en närmare titt och så såg jag att det var grodor! Små, små svarta grodor, i tusentals!
Ser du grodan?
Framme vid Trollegater försökte vi hitta grottan A, den största och enligt information den lättaste att ta sig ner i. Tyvärr var grottorna inte utmärkta med mer än en pil som pekade neråt. Grotta A kunde inte hittas. Jag försökte gå ner i en grotta, men det var för trångt.
Vi anlände i god tid till vår övernattningsstuga i Svensbo. Drygt två mil hade passerats och vi var sådär lagom trötta som man är när man vandrat. Vi åt middag i den vackra kulturmiljön och spelade kort tills det var dags att sova.
Den lilla stugan till höger sov vi i.
Sovplatsen. Jag sov i den övre slafen.
Matbordet a.k.a. kortspelsbordet.
Humle.
Dag två bjöd på uppehållsväder till skillnad från gårdagen och vi fick sällskap av en invasion av fjärilar. Vackra orkidéer siktades också.
Kvarnruin.
Framme i Ulrika slog vi oss ner vid busshållsplatsen för att vänta på bussen. Vi var en timme tidiga. Då kom en bil och stannade vid oss. En man förhörde sig om oss; var vi vandrat och var vi skulle. Vi tror han var sugen på att ge oss skjuts, men han åkte utan att berätta var han var på väg. Strax därefter upptäckte vi vår tabbe. Man är tvungen att beställa bussen minst två timmar innan avgång. Så där stod vi, utan skjuts! Som tur var har jag en snäll pappa som hämtade oss. Tack pappa!
Betyg: 4/5 vandringskängor. Vad som skulle höja betyget är: en till badsjö och mindre av skogsvägar och kalhyggen.
Hallstadängar,
Klevberget,
Trollegater,
ostergotland,
ostgotaladen,
svensbo,
ulrika,
vandring,
Kommentera