Över fälten i Östergötland kan man se flera kilometer bort.
Här skymms himlen av träd.
I Östergötland har snön lagt sig på marken.
Här ruttnar löv i leran.
Jag saknar mitt Östergötland där jag alltid levt, lanskapet här är inte densamma. Dock längtar jag till att upptäcka mer av Småland, skapa en relation till det nya sammanhang man kastas in. Men just nu är det annat som påkallar uppmärksamhet. Dessutom går det mot vinter och det är inte högsäsong för friluftsliv. Istället får man gå på småpromenader i närområdet. Lära känna den nya handsken och mjuka upp lädret. Sitta i fåtöljen med en kopp te och friluftstidning. Höra Winnerbäck trogna stämma sjunga Det är skymning över Småland. Planera för våren, minnas sommaren.
Kanske lät negativ i början, men det är klart, ibland drabbas man av hemlängtan. Småland är faktiskt också fint. Väldigt många sjöar och jag kan bara tänka mig vad grönt det är på sommaren! Naturen här känns vildare än den i Östergötland, mer spännande. Att saker är nya eggar upptäcktslusten gissar jag.
Jag härjar mest i Teleborgstrakten. Försöker tvinga mig ut trots att jag inte alltid har lust. Jag vet att natur får mig att må bra. Så snart jag är ute känns huvudet inte lika tungt.
Hur gör du för att hantera nya miljöer? En eventuell flytt?
Nog snackat, nu bilder! Alla från Teleborgstrakten.
Vattentornet i Teleborg. Det är moln över Småland.
Ingen stensträng, inget Småland!
Hoppas jag hittar hem.
För övrigt ska jag meddela att detta inlägg är Winnerbäcksinfluerat. Första låten på Winnerbäcks nya album är Tror jag hittar hem, som jag refererat till i texten.
hemlangtan,
smaland,
telebrog,
winnerback,
