Eller: Ut på tur aldrig sur!
 
I rofyllda november åkte jag till Hultaklint och Singoallas grotta, cirka en mil söder om Lammhult. Landskapet bjöd på storslagna vyer, en mängd historiskt viktiga hållpunkter, och inte minst – snö! Den första snön för den här säsongen kunde jag inte uppleva på ett bättre sätt – ute i naturen.
 
Som jag tidigare nämnt är jag intresserad av vad ortsnamn och namn på diverse landskapsföremål heter. Berget Hultaklint till exempel, består av två substantiv. Det ena är hult, som bekant betyder skog, och det andra är klint, som betyder bergshjöd. I mer vardagliga termer skulle alltså Hultaklint kunna "översättas" till Skogsberget. Ett ack så passande namn för den skogsbeklädda granitmassan.
 
Det var bitvis ganska tungt att gå, mycket upp- och nedför, men det var det värt! Leden (som är omarkerad) är ganska kort så det blev ändå lagom ansträngande.
 
 
 Singoallas grotta, som egentligen är mer av en "passage".
 
 
 Jordkällaren i Björnadal står pall än! Här ska lysmossa finnas, men tyvärr gömde sig solen bakom molnen.
 
 
 
 
 
 Lysmossa?
 
 
Utiskt från Hultaklint.
 
 

bjornadal, hultaklint, jordkallare, kronoberg, natur, singoallasgrotta, skog, smaland,

Kommentera

Publiceras ej