skrivarmullen.blogg.se

Det är 27 grader varmt och jag envisas med att vandra. Från Mjölby station går jag ett par kilometer tills jag kommer till Vifolkavallen. Därifrån går jag medsols. Först korsar jag en mountenbike-bana. Det ser spännande ut och jag kommer på mig själv med att önska att jag hade med mig cykeln. Hursomhelst, vandringen fortsätter på asfalt. Jag har bestämt mig för att gå medsols för att norra delen av slingan går på åkermark. Det är bäst att ha den sträckan avklarad när det är som svalast för att sedan gå i skogen när det är som varmast.

 

Snart kommer jag in på riksettan. Det är oerhört vackert, men jag kan bara tänka mig hur hemskt det måste vara att köra bil där. Efter riksettan breder en stor åkermark ut sig. Kan det vara råg? Korn? Havre? Jag önskar att jag visste. Därefter kommer jag fram till Solberga naturreservat som ligger i en hage. Jag hör porlandet från Svartån intill. Trots vackra naturljud sätter jag på senaste avsnittet av Systrarna Elfstrands hästpodd som släpptes samma dag. 

 

 

 

 

 

 

Det tar inte lång tid innan jag når småstaden Sya. Där välkomnas jag av ett café. Oturligt nog har jag glömt plånboken så det är bara att traska vidare. Avundsjukt ser jag på kunderna med sina svalkande drycker. Att de inte tar swish! Nåja, en liten bit till på asfalt och jag är framme på Sya skidstation. Där sätts skräcken i mig när jag tycks se en människa i sekretariatet, men det är bara en mannekäng. Här tar jag en längre paus i skuggan av ett träd och avnjuter den medhavda morotssoppan. (Hemgjord för en gångs skull.) Självklart på betryggande avstånd från sekretariatet. Jag ska precis gå när en bil kommer inkörande på parkeringen. Jag går snabbt därifrån utan att se mig om.

 

 

 

Skidbacken bestigs förvånansvärt lätt och jag omges snabbt av skog. Orolig som jag är för mördarälgar sätter jag på Hurula på telefonen (utan hörlurar) och låter honom vråla för full hals. När jag närmar mig eldstaden ser jag den första människan på turen. Det är en flicka med kjol, sport-BH och en svart axelremsväska. Jag stänger snabbt av musiken. När jag kommer närmre ser jag att hon har hörlurar på sig. Puh. Vi hälsar kort med ett snabbt leende och ögonkast. Det dröjer inte länge förrän jag ser en man med hund. Vi hälsar muntligt. Så är jag framme vid eldstaden. Här ska den finnas en geocache, men jag hittar den inte. Mitt vatten börjar ta slut och jag tar små klunkar, fyller munnen med vatten och drar på mig ryggsäcken.

 

Efter detta är leden inte särskilt iögonfallande. Jag närmar mig återigen Mjölby och når motionsskogen med elljusspår. Den mjuka spånfyllda stigen är iallafall tacksam att gå på. Det känns som en tjock ryamatta.

 

 

 

Slingan är på cirka 15 kilometer, men med promenader till och från stationen blev det nog närmare 19 kilometer. Rundan får 4/5 vandringskängor i betyg. För att få full pott behövs en sjö.